Om Energiagenterna

Välkommen till Energiagenternas hemsida. Här hittar du som pedagog, förälder, tjänsteman, politiker eller intresserad inspiration och information som är kopplad till ett av Sveriges mest spännande projekt. Här försöker vi nämligen förstärka positiva och hållbara beteenden för barn och vuxna.

Projektets upplägg utgår från läroplanen för förskolan och har lust, nyfikenhet och samspel som grundstommar för ett lärande som består.

Vi människor lär oss av olika saker. Därför kombineras lek, samtal, experiment, reflektion, eget utforskande och samarbete i Energiagenterna. Förskolan uppmanas även att ta tillvara på de idéer och initiativ som dyker upp hos barn och vuxna längs vägen för den bästa förankringen och fortlevnaden av kunskapslusten.

Arbetet är upplagt tematiskt för att så mångsidigt som möjligt angripa energifrågor. Miljömedvetenhet och tekniskt upptäckande blandas för att deltagarna i projektet ska bli medvetna om sin möjlighet att motverka klimatförändringarna. Utöver faktabaserad kunskap om miljö- och klimatfrågor får barnen genom Energiagenterna möjlighet till kreativt skapande genom rytmik, sång, rörelse och drama samt delta i två interaktiva teaterföreställningar på plats i förskolan. Att både arbeta enskilt och i grupp möjliggör tilltro till sin egen förmåga och lust att i samspel med andra utforska och kommunicera. Projekt Energiagenternas syfte är att bidra till en positiv framtidstro och känsla av delaktighet och möjlighet att påverka, oavsett kön, bakgrund, ålder eller funktionalitet.

Det ska vara lätt att göra rätt

Metoden som ligger till grund för Energiagenterna är anpassad efter den komplexa vardagen i en förskola. Varje barngrupp är unik, lika så personalen och ingen dag är den andra lik. Därför var det viktigt att utveckla en metod som är så pass flexibel att den fungerar oavsett förutsättningarna och samtidigt så konsekvent att det går att genomföra. Lösningen är ett fokus på att det alltid ska gå att göra någonting och samtidigt möjligheten att fördjupa i all oändlighet. Det är upp till barnens egen lust.

 

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) har i uppdrag att bygga och förvalta förskole- och skolfastigheter i Stockholms kommun. Bolaget är en del av Stockholms stad.

SISAB har genom byggnadskonceptet Framtidens förskola skapat möjligheter att snabbt bygga energieffektiva förskolor för det växande Stockholm – utan att tumma på kvalitet eller kostnadsramar. En förutsättning för att byggnaden ska fungera som planerat, och därmed också förbli energieffektiv, är att de som verkar i lokalerna agerar på ett medvetet och energieffektivt sätt.

FÖRSTUDIEN LUST
För att undersöka hur kunskapen om energieffektivt beteende, på ett entusiasmerande och lustfyllt sätt, kan föras över till brukarna, startades förstudien LUST. Projektet, som pågått mellan juni 2013 och januari 2014, syftade till att skapa ett ramverk som skulle kunna ligga till grund för en lösning som blir standard i Framtidens förskola. Förstudien visar en möjlig besparing på cirka fem procent av SISAB:s totala energianvändning i förskolebeståndet. Studien visar också att besparingspotentialen är större i äldre fastigheter, men att lärdomarna är lika applicerbara oavsett byggnad.

Idag är inte energi- och miljöfrågor längre isolerade frågor utan bör adresseras brett för att öka kunskapsnivåer, skapa delaktighet och delad ansvarskänsla. Sårbarheten minskar också då lösningen inte är beroende av enskilda eldsjälar i samma utsträckning.

Förstudien Lust har genom ett antal faser, som har inkluderat såväl litteraturstudie som workshops med förskolepersonal, resulterat i sex konkreta lärdomar,

Dessa lärdomar utgör ett ramverk som en framtida lösning ska bygga på. Tack vare projektets fokus på förankring och samverkan har projektet mötts av engagerade och kunniga specialister som har bidragit mycket inom sina respektive områden. Dessa resurser kommer att fortsätta spela en viktig roll i utvecklandet av lösningen.

ETT FÖRSTA FÖRSÖK
I februari 2014 fick projektet i uppdrag av SISAB:s ledningsgrupp att utveckla ett pilotförsök utifrån lärdomarna från förstudien. I samband med bytte projektet namn till Energiagenterna. Målet med utvecklingsprojektet är att driftsätta ett pilotförsök på en förskola i Stockholms kommun under hösten 2014. Pilotförsöket var en stor succé och under 2015 skalades försöket upp till att omfatta 5 ytterligare förskolor.

I maj 2015 belönades projektet med både Stockholms stads förnyelsepris och Stockholms stads miljöförvaltnings Pingvinpris för sin nya och innovativa arbetsmetod.

Resultaten från genomförandet på de fem förskolorna under 2015 var fortsatt mycket positiva och under hösten togs beslut att göra en kraftig uppskalning under 2016.

KUNSKAP GER MOD
Många pedagoger upplever att deras begränsade kunskaper om energi hämmar deras initiativförmåga. De vet inte hur de ska närma sig ämnet. Genom ökad kunskap skapas modet att utforska tillsammans med barnen.

ANVÄNDAREN I FOKUS
Det går inte att ändra beteendet hos människor genom en lösning som har en teknisk utgångspunkt. Lösningar som utgår från användarens situation och förutsättningar har större chans att bli framgångsrika.

RÄTT DATA I RÄTT TID
SISAB har, genom sina system för energioptimering, förutsättningar för att kunna ge relevant data som grund för lösningen.

KOPPLING TILL LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLAN
Lösningen måste gå att koppla till förskoleplanen. Med förankring i förskoleplanen kan lösningen bli ett pedagogiskt verktyg som hjälper pedagogerna att närma sig naturvetenskap och teknik på ett spännande och lustfyllt sätt.

VI TILLSAMMANS
En framgångsfaktor för att väcka engagemang och lust hos såväl barn som pedagoger och närstående är att lösningen bygger på att arbeta, upptäcka, utforska och prova tillsammans.

DET FORSKANDE BARNET
En central lärdom från förstudien är att man i kommunikationen med barn inte behöver komma med alla svar. Istället kan lösningen bygga på att väcka nyfikenhet och lust att vilja veta mer. Då skapas förutsättningar för ett lustfyllt lärande.

Energi kan beskrivas som en kraft som sätter något i rörelse, vilket medför förändring eller någon form av uträttat arbete. Den börjar ofta som en sorts energi och omvandlas längs vägen till något annat. När det blåser får vindkraftverken energi att snurra, rörelseenergin blir till el och lampan lyser i vårt hem. Energin finns också lagrad, till exempel i maten vi äter. Maten i magen ger oss energi att springa, dansa och hoppa. Efter en stund bli vi varma och vår värmeenergi kan vi ge till någon annan genom en kram.

Både människor och saker behöver energi för att röra sig och utföra uppgifter. Vi kan tänka oss att våra hus lever, som vi människor gör. Precis som vi behöver huset energi för att fungera. Där vi människor har blodådror som skickar blodet runt har huset sladdar som leder elektriciteten. Våra lungor hjälper oss att andas och husets fläktar gör detsamma. Styrsystemet är husets hjärna som talar om när det behövs mer mat för att orka jobba eller när det är dags för vila. Allt detta behöver samspela för att huset och vi människor ska må bra.

Vi människor behöver ta det lugnt för att orka med. Om vi stressar blir huvudet alldeles snurrigt och vi blir så varma att vi svettas. Tänk på morgonen när du är sen hemifrån. Du kastar i dig frukosten, springer till bussen och sitter sen med hjärtklappning och svettas länge.

Likadant är det med våra hus. När vi sätter igång värmen på max för att det börjar bli kallt ute skyndar sig huset. Det slukar i sig värme från fjärrvärmeverket och pumpar hetsigt ut varmvattnet i elementen. Då blir det ofta alldeles för varmt, det tar lång tid innan elementen svalnar och du öppnar fönstret för att få ordning på temperaturen. Samtidigt har huset hjärtklappning av att ha arbetat så hårt alldeles i onödan. Om du istället tagit på dig en tröja inomhus och låtit huset få arbeta upp värmen i lagom takt hade det sparats mycket energi och varit snällare mot huset. Precis som att vi bör försöka gå upp lite tidigare för att undvika stressen till bussen.

Jorden som vi bor på blir också stressad om vi låter den jobba för hårt. Det är jorden som hjälper oss att skapa och förvara energi genom till exempel vind-, vatten- och kärnkraft och sol- och värmeenergi. På åkrarna växer maten vi äter och i skogen finns träden som skapar hus, papper och värme. När allting samspelar mellan vila, näring och arbete mår jorden mår bra.

Men när vi använder för mycket energi hinner jorden aldrig vila och blir stressad. Energin kan faktiskt ta slut om vi slösar för mycket. När vi exempelvis duschar länge behöver vi elda många träd för att värma vattnet, men träden behöver växa sig stora och det tar tid. Om vi tar slut på alla träden så finns inga kvar som vi kan elda och då finns inget varmvatten i vår dusch. Likadant är det med de andra energikällorna.

Vi behöver därför dela på den energin som finns med alla andra som bor på jorden. Om vi stoppar i oss all mat får inte alla något att äta och om vi låter vårt hus arbeta hårt med värme och el räcker det inte till de andra hemmen. Vi behöver tänka på hur vi använder energin och när vi kan spara på den för att ta hand om både jorden och alla som bor på den.

Vad är energiagenterna?